Tonga

Hemma på vår gata i Kanokupolu

Under vår första dag på Tonga bestämde vi oss för att se oss omkring. Byn där vårt hotell ligger heter Kanokupolu och är inte särskilt stor. Det finns inga butiker alls, inte ens en supermarket. Man kan köpa snacks och andra nödvändigheter i små kiosker utplacerade längs vägen.

Vi följer den mindre grusvägen från hotellet ut på huvudvägen; en smal, men tvåfilig, väg med små söta hus längs sidorna. En kort promenad tänkte vi, men den blev rätt lång i slutändan.

Byarna längs denna långa, raka, väg, går in i varandra. För turister som oss är det omöjligt att veta när en by slutar och en annan börjar. Ibland får man syn på en skylt som talar om vilken by man nu äntrar, men då missar man nästa skylt och så har man tappat bort sig igen.

Trottoar är en lyx som inte finns här. Trots det är gatan full av liv och rörelse hela tiden. Vi ser småbarn springa omkring, äldre barn på väg till eller från skolan, en kvinna som kämpar för att skjutsa en dam i en rullstol på gräset, dussintals hundar i alla storlekar och – något vi chockades lite av – vilda grisar! De springer från buskar på ena sidan vägen in i buskar på andra sidan! En gång såg vi fyra grisar springa i storleksordning på rad efter varandra! De såg ut som tripp, trapp, trull och mini-trull (den sista var en kulting)!

Visste inte om vi skulle vara rädda eller roade. Tror vi var lite både och. De var dock alltid så snabba och dök upp så oväntat, att jag aldrig hann få dem på kort. Men hundarna var inte lika svårfångade.

Det absolut roligaste som hände under vår promenad var när vi mötte några skolbarn på motsatt sida av vägen. Plötsligt springer en pojke i 10-årsåldern över på vår sida och håller fram en ring han gjort av en blomma! Han ger den till mig medan hans skolkamrater står och fnissar på andra sidan vägen. Jag hinner knappt ta emot ringen innan han springer tillbaka till dem. Överraskad, men superglad tackar jag och vinkar hejdå innan vi fortsätter åt varsitt håll. Vilka charmiga ungar det finns här på Tonga!

Denna promenadväg var en upplevelse för sig. Underbara människor och enastående natur. Min favoritsträcka är nog denna palmallé mellan två byar.

2 reaktioner på ”Hemma på vår gata i Kanokupolu

Skriv gärna en kommentar:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.