Kota Kinabalu blev vårt nästa stopp på denna resa. Staden ligger på den malaysiska delen av Borneo och är huvudstaden i regionen Sabah. Vi åkte egentligen inte hit enkom för att stanna i Kota Kinabalu, utan vi ville besöka ett av många Orangutang Sanctuaries som finns i denna del av Malaysia.
Problemet är bara att det inte finns några sanctuaries i närheten av Kota, vilket betyder att man måste ta buss eller inrikesflyg till någon av de mindre städerna i malaysiska Borneo. Vi hade bokat flyg till staden Sandakan, som ligger sydväst om Kota Kinabalu. Men först hade vi 36 timmar att fördriva här i Kota!
Det enda vi visste om denna stad var att den har en vacker stadsmoské, som på engelska heter Kota Kinabalu City Mosque. Vi började därför vår dag med att ta en grab (Sydostasiens version av Über) till moskén. Den ligger ca 10 minuters bilfärd från centrum och är en otroligt vacker syn för ögat!
Det var inte så mycket besökare vid moskén, men det kom minibussar med turister vid några tillfällen. När dessa bussar åkte hade vi hela den vackra vyn för oss själva, vilket kändes riktigt mäktigt. Det finns en upphöjd träplattform varifrån man kan ta foton rakt framför moskén, men jag tyckte det var minst lika fint från stenmuren med de planterade palmerna.
Kota Kinabalu City Mosque byggdes mellan åren 1992-2000 och är omgiven av en konstgjord lagun. Jag tycker att den på sätt och vis påminner om moskén i Brunei (grannlandet) som även den omges av en man-made lagun. Jag besökte Brunei 2013 och skulle nog faktiskt säga att Omar Ali Saifuddien Mosque med sina gyllene knoppar är liiite häftigare än Kota Kinabalu City Mosque. Vad tycker ni?
Efter besöket vid stadsmoskén tog vi en vanlig taxi in till centrum. Vi strosade runt i en gigantisk galleria, där det fanns många västerländska butiker, och hamnade sedan på en liten matmarknad. Där såldes små färdiga rätter (tänk langos, varmkorv och kebab i Sverige) och juicer med alla möjliga smaker. Vi köpte varsin avocado-juice för 3 kronor(!), en juicesmak som verkar vara rätt populärt här. Den såg lite väl neongrön ut, men smakade faktiskt riktigt gott!
Detta var alltså vår enda dag i Kota. Tidigt morgonen därpå åkte vi till Sandakan, där vi alltså skulle besöka ett Orangutang Sanctuary. Orangutangerna där lever vilda, men har kommit dit för att de antingen förlorat sin mamma, blivit skadade, hållits illegalt som husdjur eller varit med om något annat som gjort att de nu behöver extra omtanke. Mer om det i nästa inlägg! (varning för sötchock!!) 😉
