Simning med vilda delfiner i Marlborough Sounds!

Djur möter man bäst i det vilda! Jag är inget fan av zoo, men möter gärna djur i sanctuaries – eller som denna dag: i deras egen miljö, på deras egna villkor!

Vi valde att åka med E-Ko Tours i Picton, en seriös turarrangör där guiderna är utbildade för djurens (och vår, antar jag) säkerhet. Vår guide var exempelvis marinbiolog och extremt kunnig om djuren och den miljö de lever i.

Hon berättade att det i Marlborough Sounds finns fyra sorters delfiner; flasknosdelfiner, mörkdelfiner, sadeldelfiner och späckhuggare (Ja, späckhuggare är en delfin om än en gigantisk sådan!).

Efter en genomgång om vett och etikett klev vi ombord på båten som sedan tog oss ut genom sundet. Nu började spaningen efter dessa magnifika däggdjur!

Vår guide (som jag med mitt dåliga namn-minne glömt namnet på) spanade med en kikare medans vår chaufför (nej, inget namn här heller!) berättade om Marlborough Sounds historia och utveckling.

Vi såg olika sorters fåglar, en pälssäl och en söt liten blå pingvin som simmade omkring precis framför båten! Inga delfiner ville dock visa sig än. Vi åkte vidare och efter en stund skymtade vi några svarta prickar röra sig några hundra meter framför oss; nu hade vi hittat (eller de hittat oss) en grupp flasknosdelfiner!

När vi körde närmare började de komma mot oss i full fart – och det är verkligen ingen myt att delfiner gillar att leka! De hoppade, kastade sig och jagade både varandra och vår båt!

Vår guide hade dock uppmärksammat att denna grupp hade små ungar med sig, så vi fick inte hoppa i vattnet med dem. När vi tittade noga såg även vi de små delfinerna hoppa efter sina mammor, inte riktigt lika högt eller lika smidiga, men fruktansvärt söta!

Vi körde vidare och efter en stund delade gruppen på sig; mammorna med ungarna simmade åt ett håll och de övriga vuxna åt ett annat. Nu fick vi hoppa i vattnet.

Vattnet var riktigt kallt (det är ju trots allt höst här nu!), men våtdräkten började snart värma. Sikten var inte den bästa, men vi såg i alla fall några meter framför oss. Om ni någon gång simmat med delfiner vet ni att de lockas av roliga ljud – inte av att se ett gäng turister plaska omkring i vattnet. Så vår guide uppmanade oss att sjunga, lalla, tjuta eller på något annat sätt ge ifrån oss ett högt, flödande, ljud.

Jag vet inte om det var vår intressanta skönsång eller om delfinerna bara ville kolla in vartifrån det hemska oljudet kom som fick dem att simma precis under oss, men oavsett vilket är jag glad för det!

Efter en stund simmade delfinerna vidare, och vi klättrade tillbaka upp i båten och värmde oss i solen. Vi beundrade dem från avstånd ovanför ytan ett bra tag, innan de kom tillbaka och var intresserade av oss igen.

Vi hoppade i vattnet igen, och de simmade under oss även denna gång. De var dock inte intresserade av att stanna särskilt länge nu, så vi klev ganska snart upp på däck igen. Det var dock minst lika häftigt att se dem ifrån denna sida av ytan! De var ständigt i närheten av oss och överraskade ibland med att hoppa upp i vågorna från motorn eller följa med vid sidan av båten.

Ta gärna en titt på denna video från vår dag – rörliga djur är bäst i rörlig bild! 🙂

Simma med delfiner kan man göra på många ställen i Nya Zeeland. De populäraste verkar dock, enligt vad jag hört och läst, vara här i Marlborough Sounds och i Kaikoura, som ligger på Sydöns östkust. Jag simmade med mörkdelfiner i Kaikoura för fem år sedan, så tyckte det var kul att testa på Marlborough denna gång.

Har du simmat med delfiner på någon annan plats än dessa två? Berätta gärna om din upplevelse i en kommentar! 🙂

Follow

Maya Nordlund

Följ bloggen via epost

Ange din e-postadress för att få e-mail om nya inlägg.






4 Comments

Skriv gärna en kommentar:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.