Giliöarna alltså. What a place! Vi tog oss hit genom att åka speed boat från Nusa Lembongan till Gili Trawangan, vilket tog ca två timmar. När vi kom i land var det bara att promenera 10 minuter längs huvudgatan till vårt boende. Då vi bokade hade vi först haft siktet inställt på grannön Gili Air, då det är en lugnare ö jämfört med Trawangan. Vi hittade dock inga boenden där som passade oss i standard och prisklass, medan det på Trawangan fanns mycket mer att välja på! Så här var vi nu, och vi blev sjukt nöjda med vårt val!
Gili Trawangans sandstrand - en av de bästa på resan
Gili Trawangan består i princip av små hotell, restauranger, butiker och en sandstrand som omringar hela ön. Det är väldigt mycket turister här, men stranden är lång och bred så det är ingen direkt trängsel. Vattnet är dessutom såå klart och härligt! Tycker faktiskt att Trawangan har en av de mest badvänliga stränderna på hela denna resa! Botten består av mjuk sand, inte korall som på många andra ställen vi besökt, vilket är riktigt skönt! Så plus, plus, plus för det!
Något som dock inte är ett plus är att de fortfarande använder hästar som transportmedel på Giliöarna. Gatorna är fulla av små trävagnar som susar förbi till ljudet av bjällror och en gammaldags tuta. Jag vet dock inte hur hästarna sköts eller hur länge och hårt de måste arbeta.
Jag förstår samtidigt att denna verksamhet är nödvändig, eftersom det är enda sättet de kan frakta varor och material till butiker, restauranger och hotell. Dessa verksamheter är i sin tur nödvändiga eftersom de ger jobb till majoriteten av lokalborna på Giliöarna. Man kan dock undvika att åka som passagerare, om det inte är absolut nödvändigt; exempelvis om man reser med små barn eller om ens boende ligger väldigt långt bort från hamnen.
Ännu en jobbig grej med hästverksamhet är att den påverkar en pälsdjursallergiker. Jag kände mig ständigt snuvig och kraxig i halsen, vilket var såå synd – för Gili Trawangan är i övrigt en riktigt mysig och härlig ö, men hästarna gjorde att jag ständigt kände mig lite småsjuk!
Nåväl, över till något roligare; jag spenderade ju min födelsedag här! Jag blev 26 år den femte juni och det firades med 90 minuters massage på supermysiga Azure SPA, vilket David hade styrt upp så bra!
Bohemiska Banyan Tree
Sedan gick vi till The Banyan Tree för att äta lunch. Banyan Tree är en vegetarisk raw-food restaurang/café, så jag beställde yoghurt (såå länge sedan!) plus en virgin mojito och David tog en tofú-sallad. Jag gillade verkligen detta ställe; det var så mysigt med sina trämöbler och pastellfärger – lite samma stil som caféer i Ubud! Rekommenderas starkt!
Gili Trawangan levererade verkligen; det är en så mysig liten ö med både nöjen och avslappning! Vi bodde dessutom på världens finaste, fräschaste och fotovänligaste bungalow-hotell! Det var verkligen det bästa boendet på hela denna resa! Ni kan ni läsa om det här!
Det ser helt fantastisk ut. Flotte bilder dere ahr tatt også 🙂
Ja, visst är det mysigt! Tack snälla, vad kul att du gillar dem! 🙂