Klockan var strax efter 2 på natten när minibussen hämtade upp oss i Ubud. Bussen skulle ta oss den två timmar långa färden till Mount Batur, en aktiv vulkan, i norra delen av Bali. Vandring uppför Mount Batur är en populär utflykt för besökare, eftersom dess topp är en perfekt plats för att se soluppgången.
Den inte-så-super-moderna bussen skumpade runt på den krokiga vägen genom Balis kolsvarta djungel. Ganska precis klockan 4 rullade vi in på en stor parkering där ett 50-tal andra minibussar redan parkerat, och fler fyllde på för varje minut.
Vi var en grupp på 8 personer, alla i ungefär samma ålder. Gruppen blev tilldelad två guider som satte ficklampor i våra händer – och sen bar det av! Vandringen skulle ta ungefär två timmar, och eftersom solen gick upp klockan 6 hade vi ingen tid att förlora. Den asfalterade vägen från parkeringen byttes snart ut mot en sluttande stig, full av löst grus och stenar. Vid sidan om stigen kunde vi skymta trädgårdsland och vår guide berättade att här odlas kål, tomater och lök.
Siluetten av Mount Agung
Stigen fortsatte uppåt, och vi gick på ett led efter vår guide. Längst bak i ledet gick vår andra guide, för att hålla koll så att ingen hamnade på efterkälken. Framför oss såg vi den mörka silhuetten av Mount Batur, och längs den en smal tråd av små prickiga ljus, hela vägen från bergets botten till toppen. Det var ljuset av ficklampor hos vandrarna framför oss.
När vi vandrat i en timme, alltså halvvägs, gjorde vi ett kort stopp för att hämta andan. Vi var ett rätt hurtigt gäng, och alla verkade ivriga att ta sig upp i tid för soluppgången. Under den sista halvan av vandringen blev stigen allt brantare, gruset blev till kantiga stenblock och grönsaksplantagen vid sidan av stigen hade bytts ut mot branta stup. Himlen hade fått en svagt rosa ton, som hintade om att solen snart skulle gå upp. Efter en stund kunde vi se den större vulkanen Mount Agung torna upp sig bredvid oss och sjön Danau Batur låg stilla nedanför.
Vår guide informerade oss om att, trots vårt hurtiga gäng, skulle vi nog inte hinna hela vägen upp på den allra högsta toppen. Så vi beslutade oss för att stanna vid platån för vulkanens krater, varifrån det var samma vy över soluppgången. Vi var mer än nöjda med detta, eftersom vi då skulle ha tid att sätta oss ner för att i lugn och ro se himlen anta en allt ljusare nyans, bara njuta av lugnet och att vi hade tagit oss hela vägen hit!
Ett litet moln låg över sjön, och svävade över de lägsta bergstopparna på Mount Agung. Ännu längre bort i horisonten skymtade vi toppen av Mount Lempuyang, och det var bakom denna topp som solen sakta började titta fram.
Soluppgången följdes av tät dimma
Bara någon minut efter att solen gått upp, svepte ett gigantiskt moln in rakt framför oss. Eller, vi var nog snarare mitt i det. Molnet täckte både Mount Agung och solen. Snacka om att vi var glada att det inte kommit någon minut tidigare, då hade vi missat hela soluppgången!
Det fortsatte att dyka upp vandrare även efter soluppgången. Det verkade vara rätt många som inte hunnit upp innan den kritiska tidpunkten. Det stora molnet försvann ganska snabbt och lämnade morgonhimlen klar och ljus. Vyn var minst lika vacker nu som vid soluppgången och allt kändes väldigt fridfullt.
Varma ångor vid Mount Baturs krater
Efter att solen gått upp helt och hållet tog guiderna med oss din vulkanens krater. Här är marken platt och i mitten finns ett stort, djupt, hål. Man kan inte se kraterns botten om man inte ställer sig alldeles vid kanten, men eftersom det inte finns något staket är detta inte att rekommendera. Från detta plats ser man Mount Baturs högsta topp, vilken ser ut som en klassisk bergstopp.
När vi kikade runt här uppe passade en av våra guider på att berätta lite fakta om vulkanen; den är 1717 meter hög och hade sitt senaste utbrott år 2000. Från vulkanens inre pyser varma ångor ut, och om man skulle vilja kan man koka ägg på stenarna eller tända en cigarett från värmen.
Vi gick runt en stund till, tittade på aporna som sprang omkring, kände på ångorna och fotade. Därefter bar det av nedåt igen! Vi gick samma väg till en början; den branta, steniga, stigen som vi nyligen kämpat oss uppför. Men ungefär halvvägs vek vi av till bilvägen, som går just halvvägs uppför berget. Denna väg brukar lokalbor köra när de vill uppleva soluppgången här. Inte lika mäktig utsiktsplats, men betydligt snabbare (och bekvämare) färdsätt.
När vi nästan var nere vände vi oss om och såg hela Mount Batur i dagsljus. Nu såg man verkligen att det var en vulkan och inget berg. Morgonen hade förvandlats till en solig dag och värmen var redan tryckande, även om klockan bara var 8 på morgonen. Nere vid parkeringen väntade minibussarna på oss och tog oss sedan tillbaka till Ubud. En sån dag! Den hade knappt börjat, men vi var redan såå nöjda!
Praktisk information inför din vandring
Här kommer lite praktisk information som kan vara bra att veta innan du ger dig iväg på din vandring uppför Mount Batur.
Ta sig till Mount Batur
De flesta orter på Bali ordnar turer till Mount Batur. Man kan antingen boka via sitt hotell, via en turistbyrå eller via lokala utflyktsarrangörer som har små stånd längs gatorna. Vi bokade via hotellet, men det är exakt samma utflykter som säljs hos de lokala arrangörerna. Vårt hotell ringde bolaget som anordnar vandringen och såg till att en minibuss plockade upp oss vid angiven tid. Man kan inte gå uppför berget på egen hand, utan man måste ha guide med sig. Det brukar oftast vara 2 guider per grupp. Och tro mig, det är väldigt skönt att ha någon som leder vägen i mörkret!
Vad kostar vandringen?
Sunrise Trekking uppför Mount Batur säljs på alla hotell och i alla utflyktsstånd i Ubud, men alla tar ungefär samma pris. Vi betalade 300.000 IDR per person när vi bokade på vårt hotell. Det kan vara lättare att pruta när man bokar ute på gatan, men vi tyckte det kändes säkrare att boka via hotellet eftersom vi då var säkra på att de skulle säga rätt hotell till chauffören som plockade upp oss på natten.
Vad ska jag ha på mig/med mig?
Långbyxor är att föredra, eftersom det är kyligt på natten/morgonen och det kan vara mygg. Även långärmat är skönt, men man blir rätt varm av att gå så det är praktiskt med T-shirt under. På toppen var det kyligt innan solen gått upp, så där var det väldigt skönt med långärmat! Jag hade träningstights, T-shirt, huvtröja med dragkedja och gympadojor.
Man får en extremt(!) enkel frukost i form av en bit friterad mango/banan, och därefter två vita brödskivor, ett ägg och en pytteliten frukt att ta med sig upp på toppen. Jag rekommenderar starkt att ta med sig matsäck. Vi hade med chips och kakor för snabb energi.
Hur lång tid tar vandringen?
Själva vandringen tar mellan 2-2,5 timmar, beroende på hur snabb din grupp är. Det är hundratals andra turister som vandrar samtidigt och man behöver gå på ett led längs stigen, hela vägen upp till toppen. Guiderna håller ihop gruppen och ser till att ingen kommer bort. Det finns ett antal raststopp längs vägen, där man har möjlighet att släppa förbi/gå om andra grupper. Hur lång tid transfern till foten av Mount Batur tar beror på vart du blir upphämtad. Vi åkte från centrala Ubud och färden till Mount Batur tog 2 timmar. Hela utflykten tog 8,5 timmar; vi åkte från hotellet 02.00 och var tillbaka 10.30.
